Immunförsvar – Så fungerar det! [Allt om ditt immunsystem]

Artikel-om-immunsystemet

Vårt immunförsvar är precis som namnet avslöjar: kroppens försvar mot sjukdomar och bakterier. Utan kroppens immunsystem skulle vi inte överleva.

Men vad är egentligen immunförsvaret och hur fungerar det?

Vi har tagit fram förstoringsglaset och synat varenda cell i vår kropp för att gå till botten med vad immunförsvaret är, betyder och gör.

Vad är ett immunförsvar

Immunförsvaret är en absolut nödvändighet för vår överlevnad. Det är vårt skydd mot dåliga bakterier, virus och parasiter som attackerar våra kroppar.

Ditt immunsystem inte bara försvarar dig, det är också vad som helar dig när du är sjuk.

Immunsystemet finns i hela kroppen: i dina celler och i dina organ. Ditt försvar kan identifiera och urskilja extern vävnad från intern vävnad. Där den interna vävnaden är din egna kropp och dess skapelse, emedan den externa vävnaden kommer utifrån och är därmed ett potentiellt hot mot din hälsa. Immunförsvaret ”spolar” också bort döda celler i din kropp för att rensa upp och hålla kroppen frisk.

Vita blodceller (leukocyter)

Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att vita blodceller, också kallat leukocyter, hela tiden patrullerar i dina blodkärl och letar efter patogener. En patogen är något som är skadligt för kroppen och kan orsaka sjukdom, så som smittämnen, bakterier, gifter och även stress.

När de vita blodcellerna hittar en patogen så multipliceras blodcellerna och attackerar patogenen för att försvara kroppen mot hotet.

Immunsvar är kroppens reaktion på antigener

När immunförsvaret kommer i kontakt med en antigen (antibody generator) så skapas ett immunsvar, det vill säga en reaktion.

En antigen är ett ämne som är främmande för kroppen och som är ett hot mot din hälsa. Antigener är oftast proteiner eller kolhydrater som kommer utifrån. När immunförsvaret börjar jobba mot dessa antigener så kallas reaktionen för immunsvar, som resulterar i nybildning av antikroppar och vita blodkroppar som attackerar antigenet.

levande-bakterie

Immunitet och ålder

Barn blir oftare sjuka än vuxna och tonåringar, då de inte har utvecklat en immunitet mot patogener. Det är för att vuxna människor har exponerats för en mängd olika patogener och därmed utvecklat en immunitet med hjälp av det specifika försvaret, som vi skriver om längre ner i artikeln.

När en antikropp har producerats mot en antigen, så behåller kroppen alltid en sådan antikropp för att vara redo om en liknande attack inträffar och kan därför avfärdas snabbare. Det är anledningen till varför vi endast kan ha vissa sjukdomar en gång i livet, exempelvis vattkoppor.

Du har två typer av immunförsvar

Kroppen har två olika skydd mot sjukdomar, inflammationer, bakterier och partiklar.

Det nativa försvaret (medfött)

Det här immunförsvaret är medfött och är förändras inte under livets gång. Det nativa immunförsvaret är i frontlinjen när det kommer till kriget mot bakterier och parasiter. Det är det första försvaret mot yttre hot. Det här immunförsvaret består av vita blodkroppar som heter makrofager.

Man brukar även räkna huden, slemhinnor och magsyran som det nativa försvaret. Ett av de första skydden mot ”yttre fiender”.

Det specifika försvaret (adaptivt)

Det här är den del av ditt immunförsvar som kan anpassa sig utefter omständigheter och miljöer. När ett nytt yttre hot som det nativa försvaret inte kunde hantera, så går det adaptiva försvaret in och börjar tillverka antikroppar som förgör viruset. Forskning visar på att det kan ta upp mot en vecka för det adaptiva försvaret att tillverka en antikropp mot det attackerande antigenet.

Det specifika försvaret sköts av vita blodkroppar som heter lymfocyter.

Bild-på-kvinnokropp

Problem med immunsystemet

Människans immunförsvar förlitar sig inte enbart på en komponent, utan precis som med allt annat i människokroppen så är det en komplex process som kan liknas vid en kedja där flera faktorer spelar roll för resultatet.

Vi har olika typer av försvar och påverkas av flera olika omständigheter. Stress, ålder, kost, fysisk aktivitet, sömn, miljö och DNA har alla en påverkan på hur ditt immunförsvar arbetar. Vissa människan kan utveckla problem med immunförsvaret, vilket kan resultera i hälsoproblem och sjukdomar.

Primär Immunbrist

När man har primär immunbrist så fungerar inte immunförsvaret som det ska och man brukar beskriva det som att en del av immunförsvaret är inaktivt. Immunbrist gör så att ditt immunsystem inte arbetar speciellt effektivt mot patogener och som ett resultat blir man ofta sjuk.

Sjukdomen är medfödd och syns oftast när man är barn. Primär immunbrist kommer i olika svårighetsgrader, så den enes sjukdomsbild är inte alltid den andres lik – även om de båda lider av samma sjukdom. Vid allvarligare immunbrist så visas detta tydligt redan i spädbarnsålder.

Ett tecken på primär immunbrist är att man ofta har återkommande infektioner i luftrören, bihålorna, öronen eller lungorna. Infektioner och svamp i munhålan är vanliga symptom hos barn med primär immunbrist.

Autoimmun sjukdom

Alla människor har någon form av autoimmunitet, men det räknas som en sjukdom först när graden blir så hög att det blir skadligt. En autoimmun sjukdom innebär att kroppens immunförsvar får problem att utgöra vad som är kroppen och vad som kommer utifrån. Det resulterar i att immunförsvaret attackerar den egna kroppen.

Man vet inte exakt varför vissa människor utvecklar autoimmuna sjukdomar, men forskning pekar på att både arvet och miljön påverkar om man får en sådan sjukdom eller ej.

Autoimmuna sjukdomar kan komma att drabba specifika funktioner och organ i kroppen. Bland annat räknar man följande sjukdomar som autoimmuna sjukdomar: Typ 1-diabetes, celiaki, multipel skleros och giftstruma.

Vanligtvis behandlar man den här typen av sjukdom med antiinflammatoriska medel.

immuna-sjukdomsbilder

Immunförsvaret och allergier

Att allergier uppstår kan också stå i relation till ditt immunförsvar. Om du blir snuvig och får en rinnande näsa när du är i närheten av pollen, så är det stor risk att du har en allergi. Många gånger är det för att ditt immunförsvar tror att pollen är ett farligt ämne och bildar därmed antikroppar för att hantera ”inkräktaren”.

Med andra ord så tror immunförsvaret att det ofarliga ämnet (i det här fallet pollen) är ett hot mot kroppen och skickar därför ut antikroppar för att bekämpa det.

Skydda dig – men inte för mycket

Du skall givetvis vara ren och hälsosam i den mån du kan, men att överdriva renligheten kan få en motsatt effekt. Framförallt när det kommer till barn.

Det adaptiva försvaret lär sig av tidigare erfarenheter. Det vill säga om en bakterie försöker attackera dig och i värsta fall gör dig sjuk, så skapar det adaptiva försvaret en antikropp för att bekämpa och eliminera bakterien. Den här antikroppen lagras sedan i kroppen för att vara redo vid nästa angrepp från samma typ av bakterie.

Med andra ord kan du ha attackerats för flera år sedan av en likadan bakterie, och din kropp är nu förberedd och minns hur just den här genen ska hanteras. Istället för att vänta på att en ny antikropp ska bildas och multipliceras (vilket kan ta upp mot en vecka) så är man redan redo för utmaningen.

Baciller och bakterier är bra för immunsystemet

Just därför är barn oftare sjuka än vuxna, då deras immunsystem inte har utsatts för lika många bakterier som en vuxen människa. Men desto äldre barnet blir, desto mer utvecklat och starkt blir immunförsvaret. Med förutsättningen att de har utsatts för baciller, bakterier och virus och inte levt ett isolerat liv med klinisk renlighet.

Barn behöver alltså utsättas för smuts och bakterier, i rimlig mängd. Det behöver inte vara speciellt negativt om ditt barn kommer hem med lera och smuts på kläderna – det är en naturlig del i en ung människas utveckling. Fysiskt såväl som psykiskt.

lekande-barn

Ta vara på ditt immunförsvar

Det kan finnas många anledningar till varför du har ett nedsatt immunförsvar. För att hålla ditt immunsystem starkt och i topptrim är det viktigt att röra på sig dagligen (träna), äta bra kost, inte stressa och sova tillräckligt varje natt kan hjälpa dig att stärka immunförsvaret.